Så fantastiskt mycket bättre man mår efter ett hårt träningspass. Då pratar vi psykiskt, alltså. Humöret stiger flera grader och trots att man är trött i kroppen så finns det massvis av energi i sinnet. Jag älskar känslan. Måste träna mera.
GI funkar okej. Middagen idag bestod av köttfärssås, majs och sallad. Det låter kanske inte som någon höjdarmat, men den var absolut ätbar. Än har jag inte känt längtan av varken ris eller potatis, däremot saknar jag pastan. Dock är det okej att äta fullkornspasta, så jag kanske ska börja köra på det.
Har de senaste dagarna mått illa lite fram och tillbaka och undrar vad det kan bero på. Gravid är jag då inte men det kan dock vara p-pillerna som spökar igen. Inte särskilt trevligt i alla fall.
Ligger i sängen och ska snart falla in i min snarksömn. Jag kommer hädan efter enbart våga sova när jag är helt ensam. Orsaken är nämligen min fasansfulla snarkning.
Nog trodde jag att Jim överdrev då han imiterade mina snarkningar men igår fick han bevisa det då han natten innan spelat in mig. För att vara extra taskig kopplade han in Iphonen i stereohögtalarna och spelade upp mina snarkningar på hög volym och som sagt, efter det tror jag aldrig längre att jag vill sova. Det var inga söta flicksnarkningar, kan jag lova.
Nu ska jag dock sova, helt ensam, och snarka på som aldrig förr.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar