Jag tycker det är fantastiskt när man kan använda det svenska språket på olika fantasifulla sätt och knepa ihop betydelsefulla meningar utan att använda sig utav de mest uttjatade orden.
Jag har perioder i mitt liv då orden bara flödar och fingrarna följer tankarna utan att behöva tänka en extra gång. Oftast inträffar dessa perioder då jag möjligtvis känner mig nedstämd av någon anledning eller då jag är helt ensam, dvs utan pojkvän. Anledningen till detta är, precis som det alltid sägs, att det är lättare att skriva när man är nere. Och visst är det även intressantare att läsa om någon som har det lite jobbigt? Det tycker åtminstone jag.
Ibland kan jag till och med känna viljan av att ha ett problem i mitt liv som gör det lättare för mig att uttrycka mig i text. Något som påverkar mig tillräckligt för att jag ska få ut någonting av att skriva om det.
Samtidigt är jag otroligt lycklig över att jag får ha ett bra liv utan större problem och hemskheter .
Jag vet inte, kanske är jag bara ute efter uppmärksamheten och vill därför ha ett viktigare ämne än "min vardag" eller också är det bara den stora saknaden efter att kunna skriva fritt.
För när hjärnan går på högvarv, då måste fingrarna hänga med.
Det är så logiskt alla fattar utom du, du har inte en aning.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar