fredag 25 februari 2011

Lördag

Helgen är åter kommen efter en mycket bra vecka. Fredagen bjöd på tjejkväll med karateflickorna hemma hos Isabelle och vi åt kanske universums godaste cheecake. Många bra diskussioner framkallades och som vanligt hamnade jag i köket och pratade allvar. Mycket trevligt.

När jag sedan promenerade hem på natten så blev lyckan total då jag slapp frysa ett enda dugg! -2 grader och vindstilla och jag kunde inte må bättre. Hade gärna promenerat runt hela Ersboda om det inte vore för att jag skulle upp tidigt idag och att våldtäktsmännen börjar komma ut då temperatur stiger högre än -5 grader. Jo, det är sant. Jag vet det.

Tolklängan fest ikväll som jag ser fram emot mycket. Det är ett trevligt gäng och det händer alltid någonting spännande. Dessutom lät det som att vi skulle leka en hel del lekar, och det tycker jag är roligt.

JUSTE!
Var på reumatologen och träffade läkaren igår. Och en läkarstudent, såklart. Jag tycker inte riktigt om det där, men ändå låter jag dem alltid vara med under undersökningarna. Det kvrävs ju faktiskt för att vi ska få kompetenta läkare i framtiden. Tur dock att jag hade rakat benen. Dock inte överbenen och denna gången var jag tvungen att ta av HELA byxan. Well, lite hår har väl aldrig skadat någon. Läkaren klämde och kände, och läkarstudenten han klämde och kände han också, men han förstod inte vad det var han skulle känna för något. Bara stod där och klämde på måfå.
Läkaren sa i alla fall att alla värden ser bra ut, ingen hög Sänka längre och vätskan från alla leder är borta. Dock fortfarande en liten svullnad kvar i knäna så jag får fortsätta käka antiinflammatorisk medicin. Jag får träna som jag vill men måste känna vad kroppen klarar av och jag bör inte få några men av sjukdomen i framtiden. Låter det inte fantastiskt? Tycker jag. Jag blev så till mig när jag fick veta det att jag satte tröjan bakochram, men märkte det inte förrän jag var på stan och skulle prova kläder att lappen stack upp mellan brösten. Pinsamt. Men så har jag väl givit läkarstudenten något att prata om på kvällens sittning. Om den pinsamma tjejen som inte hade rakat överbenen och tog på sig tröjan bak och fram.
Dock vågar jag inte tro på sjukdomen gått över då den kom tillbaka som en blixt förra gången jag hade fått veta att det var över.
Men i alla fall, friskförklarad. Ingen reumatism. ByeBye ont i leder. Hallelujah.
Amen.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar