Smattermys

Fantastiskt härligt att sitta på uteplatsen hos mamma och pappa och bli överröstad av regnet som dundrar mot plasttaket. Vi får ropa lika högt till varandra som under en utekväll men mysfaktorn är hög. När jag var liten var jag alltid rädd för åska och blixtar, nu mera är jag mest fascinerad över naturens egna påhitt. Helst skulle jag vilja sitta i en bil, på ett fält med kameran i högsta hugg. Sitta beredd att trycka av då blixten slår till och få häftiga bilder. Åh, saknar kameran..

Imorgon beger jag mig till den del av landet som kanske borde tillhöra Danskarna ändå. Där gröten fastnat i halsen och där blommorna blommar vackrare än på någon annan plats i Sverige. Jag ser framemot Malmö-vistelsen tillsammans med ett helgrymt karategäng men jag är också väldigt orolig då mina leder, de senaste dagarna, inte riktigt varit på min sida. Jag har varit så gott som problemfri en längre tid men jag tror att 12 dagars jobb, i o-ergonomiska ställningar, har lagt sina spår i kroppen. Om jag bara får vara fri från värk under träningsveckan, så kan jag lida dubbelt sen. Jag undrar varför det inte ger sig när de nu har gått över ett halvår.. Jag vill ha en frisk kropp!

Nu ska jag lägga mig i hammocken och njuta av regnet och åskan.

Vad jag bryr mig om nu
är att från samma säng
lyssna till samma regn