Igår hade vi första (well, åtminstone min första) lektion tillsammans med vår dövblinda lärare. Jag har funderat endel över hur det skulle gå till i och med att hon varken ser eller hör oss elever, men det var ju nemas problemas! En annan lärare var med på lektionen och tolkade på taktilt teckenspråk (i handen) det vi sa och gav feedback genom socialhaptiska signaler. Det innebär att tolken ger vibbar till den dövblinde om hur vi reagerar och feedbackar. Tillexempel om vi nickar så "duttar" tolken på den dövblindes ben/arm och skrattar vi så "krafsar" tolken på axeln/benet".
Idag har vi pratat om olika situationer som hände under vår auskultationsvecka. Det var mycket intressant att höra vad alla varit med om. Som tolk så kan man hamna i väldigt många udda och annorlunda situationer, det är det mest skrämmande men också det som lockar med detta jobbet.
Jag är så glad att jag tog steget att flytta hit och fortsätta utbildningen här. Strömbäck gav mig en jättefin start och jag är så glad för allt jag fick där ifrån, men jag tror verkligen att jag utvecklas ännu mer här. Både inom det som rör utbildningen men också mig som person. Här får jag möjlighet att se saker från andra perspektiv och det som varit viktigt tidigare är kanske mindre väsentligt nu. Det är häftigt tycker jag. Och jag ser framemot all ny kunskap och alla nya erfarenheter jag kommer skaffa mig här.
Fast jag saknar dom här:
Jag saknar dig! (Jag kommer och bor hos er v. 45!)
SvaraRadera